Överföring till tredjeland: vad det innebär när data lämnar EU

## Begreppet är oskarpt, konsekvenserna är det inte En överföring till tredjeland föreligger så snart personuppgifter behandlas utanför EES – eller är **åtkomliga** därifrån. Den andra delen förbises ofta: det räcker att en administratör i ett tredjeland har åtkomst. Datan behöver inte flytta sig. ## Det är inte förbjudet Art. 44 ff. GDPR tillåter överföringen om det finns en grund: - ett **beslut om adekvat skyddsnivå** från kommissionen för mållandet, - **standardavtalsklausuler** med kompletterande riskbedömning, - eller ett av de snäva undantagen i art. 49. Den andra vägen är den vanliga – och den mest krävande, eftersom riskbedömningen (Transfer Impact Assessment) ligger hos dig, inte hos leverantören. ## Vad det betyder i praktiken Den som väljer en plats utanför EU behöver: 1. en rättslig grund, skriftligt, 2. en dokumenterad riskbedömning, 3. en post i registret över behandlingar, 4. och ett svar på frågan vad som händer om en myndighet i mållandet kräver åtkomst. Punkt fyra är den där de flesta granskningar fastnar. ## Varför vi synliggör platsen I konfiguratorn står det uttryckligen bredvid varje plats utanför EU att det rör sig om en överföring till tredjeland – innan du väljer, inte i avtalsbilagan. Det är ingen tillmötesgående gest, utan det enda sättet att hantera information som inte går att skönmåla i efterhand. På säkerhetsnivåerna NIS2 och IT-Grundschutz erbjuder vi inte ens platser utanför EU. ## Vad datasuveränitet inte är Ett tyskt datacenter räcker inte i sig. Det avgörande är **vem som har åtkomst** – och det inkluderar leverantören, dess underleverantörer och deras moderbolag. En server i Frankfurt som ägs av en amerikansk koncern är rättsligt en annan situation än en som inte gör det. --- *Ingen juridisk rådgivning. För bedömningen av ditt konkreta fall behöver du ditt dataskyddsombud eller din jurist.*

Hjälp & support

Letar du efter något annat? Våra appar och dokumentationen är bara ett klick bort.